måndag 21 juli 2014

Gurkfrossa!



Äntligen dags för gurkfrossa! Om det är något i trädgården som våra barn lär sig snabbt att plocka själva så är det gurkorna i växthuset. De första får jag passa så att de hinner bli klara innan de äts upp. Jag förstår mina barn, egenodlade gurkor är något helt annat än den grönsak man köper inplastad i affären. De är sötare, krispigare och smakar mer.

I år har vi tagit i och har satt 18 gurkplantor i växthuset. De första sår vi redan i slutet av mars och sedan ett par omgångar till under april. Gurkfrön vill ha varmt när de gror, gärna över 25 grader. Efter många års provande har jag kommit fram till att vi allra bästa gillar gurkor av den lite kortare typen, de som bara blir som en halv vanlig gurka eller ännu mindre. Eftersom vi odlar i växthus väljer jag sorter som klarar kallväxthus. Jag väljer uteslutande gurkor som är partenokarpa, alltså inte behöver befruktas för att ge frukt, samtliga är F1 hybrider. Dessa frön är dyra, dyraste i år är 14 kr för ett frö, men det är absolut värt det. Helt bitterfria gurkor utan stora kärnhus. I år heter sorterna bland annat Adam, Max, Passandra, Melen, Mertus och Quarto.

Gurkplantorna gillar värme och får bo längst in i växthuset. De är planterade i varsin 10 liters hink med kogödsel i botten. Känsligaste stället på en gurkplanta är vid rothalsen, om den får stänk av jord och vatten på rothalsen kan det ge upphov till rothalsröta som gör att hela plantan vissnar. Jag är därför noga med att sätta gurkplantan på samma djup när jag planterar om den och vattnar försiktigt.  För säkerhets skull utrustar jag mina gurkplantor med en liten skyddsrock i form av en sönderklippt plastkruka. Det är allt annat än snyggt men fungerar utmärkt. Efter en dryg månad i hinken får de kompletterande gödsel i form av nässelvatten och gräsklipp.

Största problemet med gurkorna är att de lätt drabbas av spinnkvalster. De är små, små djur ca 0,5 mm som bor på undersidan av bladen och suger växtsaft. Bladen blir först vitfläckiga eftersom cellerna dör för att sedan gulna och vissna. Spinn älskar när det är torrt och varmt. Alltså gäller det att ge dem det motsatta, kallt och blött ett par gånger per dag. Jag duschar gurkorna med kallt vatten underifrån för att spinnkvalstren ska vantrivas så mycket som möjligt. Just nu trivs de lite för bra ändå. Det får nog bli lite såpvatten också som komplement. Det går också att beställa nyttiga rovkvalster som man släpper ut som äter spinnkvalster.

Våra 18 gurkplantor har just nu mängder av små kart och de närmaste veckorna kommer vi att kunna äta minst en varsin gurka i var per dag. Tvååringen har lärt sig att snurra, snurra, snurra gurkan och plötsligt har han den i handen. Lycka!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar